Kustfiskaren - en utrotningshotad art?

“Knappast någonstädes i hela Europa finner man ett rikare laxfiske än i Bottniska hafvet upp emot Lappland, från hvars fjäll och slätter väldiga älfvar med sött vatten flyta ned. Det är en skön syn att här se laxarna, likt krigare i glimmande vapenskrud, midt i solgasset gå upp från hafvet mot strömmen.”

Kustfiskaren - en utrotningshotad art?

Så skrev prästen Olaus Magnus i sin bok “Historia om de Nordiska Folken” när han satt i Rom och kom ihåg sin resa längs Bottenviken sommaren 1519.

I dag hade bilden varit en annan, även om Olaus Magnus säkert hade blivit glad över att träffa Agnes Karlsson på fiskebryggan på Junkön i Luleå skärgård. Agnes sköljde en stor lax och ropade:

- Har ni sett? Laxen är fet som en gödkalv!

Per och Lars Öqvist hade just kommit hem till Junköns fiskehamn efter att ha vittjat sina laxfällor. Flera av laxarna var söndertrasade av sälar och måste kasseras. Lars kunde inte hålla tillbaka känslorna.

- I dag är vi trängda från alla håll. Sälbestånden ökar varje år. Myndigheterna kommer med hårda inskränkningar av fisket trots att det finns mer lax än på många år.

Sportfiskarna påstår att vi hotar laxbestånden, vilket vi inte gör. Kustbevakningen spanar på oss som om vi vore brottslingar. Livsmedelsverket skrämmer folk från att äta lax och påstår att den innehåller för höga halter av miljögifter. Men en rad yrkesfiskare har lämnat in fiskprover och resultaten pekar på att halterna av miljögifter inte är så höga som man påstår. Det här måste undersökas mer. Vår familj har bott och fiskat här sedan 1700-talet. Det är inte vi som har reglerat älvarna och hindrat den vilda laxen från att vandra upp i älvarna. Det är inte vi som har förorenat havet med miljögifter. Jag är rädd att det inte kommer att finnas några kustfiskare i framtiden.

Ungdomarna vågar inte satsa på fisket.

Kan det vara så illa? Kustfisket är en mer än tusenårig näring, en kultur på samma sätt som samerna och renskötseln i fjällen är det. Håller kustfiskaren på att bli en utrotningshotad art? Undrar vad Olaus Magnus skulle ha skrivit i dag?

Texten i den här artikeln är hämtat från ett av våra 16 skyltar vi levererade till Luleå kommun och som stod på Södra Hamplen frå 2013 till 2018.

Skylterna på Södra Hamplan

Södra Hamnplan i Luleå invigdes den 23 augusti 2013 av kronprinsessan Victoria, som anlände med ostindiefararen Götheborg. Flera tusen Luleåbor deltog i invigningsfesten. Södra Hamnplan har sedan staden grundades fungerat som en av Luleås viktigare inlastningshamnar och är idag en central samlingsplats tillgänglig för Luleåbor och turister. 

När Södra Hamnplanen invigdes fick Bottenviken.se i samarbete med filmaren och journalisten Boris Ersson i uppdrag av Luleå kommun att ta fram skyltar som berättade om livet i skärgården och om Luleå som sjöstad i text och bilder. Vi gjorde 8 skyltar i 2013 (två på varje ram) och ytterligare 8 skyltar till Hamnplanen i 2015. Skyltarna var mycket uppskattat och nu kan du läsa historierna på skyltarna i form av artiklar. Första artikel ut är Kustfiskaren - en utrotningshotad art? 

Skyltarna hade följande tema:

Skyltar från 2013

  • Kustfiskaren - en utrotningshotad art? - Den här artikeln
  • Då är livet skönt att leva
  • En bro av järn över Bottenviken
  • Kranen som räddades av Luleborna
  • Möten och strandfynd - vinter
  • Möten och strandfynd - sommar
  • När vattnet fryser till is
  • Och de seglade ut i världen…

Skyltar från 2015

  • Staden vid vattnet
  • Havets motorvägar
  • Öar mitt i stan
  • Det var en gång
  • Där älven möter havet
  • Junkön och Kluntarna
  • Jesus vid havet
  • Hindersön - en levande samhälle