Oden tillbaka från outforskat vatten
I polarhaven sommartid är isbrytaren Oden i sitt rätta element. I somras var hon ute på två expeditioner – en av dem på tidigare vetenskapligt outforskat vatten.
Den 17 juli avgick Oden från Thule, Grönland, för att ge sig ut på expeditionen North West Passage Project, den första av två expeditioner. Som namnet skvallrar om var det Nordvästpassagen i Kanada man riktade in sig på.
Expeditionen leddes av amerikanska National Science Foundation och fokus under de tre veckorna var klimatförändringar och dess effekt på vattentemperatur, biologi och miljö.
När expeditionen avslutats och Oden lade till utanför Thule för att byta besättning och välkomna ombord nya forskare hade allt gått enligt plan, med undantag från en plats som inte gick att nå. Väster om Bathurst Island låg över tre meter tjock flerårsis, något som Oden klarat av om expeditionen haft mer tid.
Den andra expeditionen, Ryder 2019, var sex veckor lång med sikte på den svårtillgängliga Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Expeditionen var en satsning som genomfördes av Svenska polar forskningssekretariatet, Stockholms universitet och University of New Hampshire. Ryder 2019 tog besättningen och forskarna in på vetenskapligt outforskat och väldigt svåråtkomligt vatten.
Inne i Ryderfjorden mötte manstora isberg som lossnat från glaciären.Vissa av isflaken var flera kvadratkilometer stora. Tung isbrytning av flerårsis och en utmaning i att hålla områden isfria för att kunna få upp och ner forskningsutrustningen i havet var att vänta. Här kartlade man även i stort sett hela fjorden. Att fara i dessa vatten har krävt bra planering och snabba beslut för att ta sig fram på bästa sätt.
Man har här använt sig av Odens multibeam-ekolod för att få en bra bild av havsbotten genom att göra piruetter, det vill säga att Oden tagit sig fram i loopar. På detta sätt har stora områden i alla riktningar täckts in.
Med sig på expeditionen hade Oden en flagga Explorers Club Flag. En flagga från The Explorer Club får följa med på expeditioner som anses vara utöver det vanliga, vilket Ryder 2019 kvalade in till och fick med sig flagga nummer 51. Totalt finns 222 stycken, och de har bland annat varit med på Thor Heyerdahls expeditioner och upp i rymden med Apollo 8 och Apollo 15.
Förutom isberg, kilometerstora isflak och outforskade områden har Oden mött både isbjörnar, vargar och myskoxar på sina expeditioner. Årets expeditioner har varit lyckade, och nu väntar förberedelser inför vintern
Isbrytare vintertid – forskningsfartyg sommartid
Som sin namne i den nordiska mytologin är isbrytaren Oden både stark och stor. Med sina drygt 13 000 ton är isbrytardrottningen däremot inte enbart bra på att bryta is – hon är även ett utmärkt forskningsfartyg.
Isbrytaren Oden ägs av Sjöfartsverket och levererades av Götaverken Arendals varv 1989, det sista fartyg som varvet levererade. Hennes huvudsakliga uppgift är isbrytning, men hon är också anpassad för att fungera som forskningsplattform.
Genom åren har Oden utrustats med mer avancerad vetenskaplig utrustning. Detta har gjort henne till en av de främsta plattformarna för forskning i polarhaven. För att kunna använda henne i det syftet har Sjöfartsverket en överenskommelse med Polarforskningssekretariatet, en statlig myndighet med uppgift att främja polarforskning. Fartyget har med stor framgång använts för såväl maringeologi och oceanografi som ekologisk forskning och atmosfärforskning i polarhaven.
Samarbetet mellan Odens besättning och forskarna är varmt omtalad, och utgör en stark grund till att fartyget är en så populär forskningsplattform. Forskarna utbildas, i samarbete med besättningen, för att kunna handha nödvändig utrustning vilket bidrar till ett stort antal forskarplatser i förhållande till nödvändig besättning jämfört med många andra sjöburna forskningsplattformar.
Med forskningsutrustningen har man kunnat ta både vatten- och bottenprover. På bilden sjösätts en Multicorer.
Oden för ankar i Thule.