Båtfolket vill göra rätt i toatömningsfrågan

I en artikel i Svenska Dagbladet 6 mars beskriver en artikelförfattare hur båtägare ”nonchalerar tömningslagen fullständigt”. Författaren företräder ett företag som säljer utrustning för toalettömning från fritidsbåtar och framför flera allvarliga sakfel i sin argumentation. Hans slutsats att båtägare struntar i lagen är helt felaktig.

Svenska Båtunionen (SBU) representerar cirka 170 000 båtklubbsmedlemmar och båtägare över hela landet. SBU har arbetat med toalettömningsfrågan sedan tidigt 80-tal, då vi initierade och drev fram den första internationella standarden kring toalettömning från fritidsbåtar. Det var ett demokratiskt beslut och ett direkt resultat av våra egna medlemmars önskemål . 

SBU deltar också i arbetet med den båtlivsundersökning som Transportstyrelsen gör vart femte år. Den anses som det mest trovärdiga statistiska underlaget inom sitt ämne i Europa. I den senaste undersökningen, presenterad 2015, framgår att av Sveriges cirka 822 000 fritidsbåtar är cirka 11 % utrustade med toalett ombord. 89 % av alla båtar och båtägare omfattas därmed inte av lagen eftersom båtarna saknar toalett. 

De flesta båtarna i Sverige är små motorbåtar avsedda för dagturer eller fiske. Ägarna till de här båtarna gör helst sina behov på en landbaserad toalett och inte i havet. Detta borde artikelförfattaren veta.

Den minoritet av båtar som har toalett ska självklart inte tömma sin septiktank i havet om det finns en toatömningsstation. Bidrag och regler har de senaste åren hjälpt till att finansiera cirka nya 300 tömningsstationer. Dagens regelverk talar om vem som måste bygga en tömningsanläggning och att det måste vara gratis för båtägaren att lämna sitt toalettavfall där. 

Tyvärr innebär regelverket genom kravet på gratis lämning att det inte finns något incitament för ägaren att sköta underhållet, ibland inte ens för att upprätta en tömningsanläggning. Det är också orimligt att den som tillhandahåller anläggning och tar emot avfall från båttoaletter, ska stå för service och underhåll utan ersättning. Vi instämmer i artikelförfattarens observation att många tömningsanläggningar ofta är ur funktion och att tillsynen inte fungerar. 

Båtfolket vill göra rätt. Vi är inte som artikelförfattaren påstår nonchalanta och struntar i lagar och förordningar. Det nuvarande regelverket bör ändras och tillåta anläggningsägaren att ta betalt för tjänsten. Båtägare vet vad algblomning innebär, men fritidsbåtarna är inte den dominerande källan till övergödningen i havet som artikelförfattaren också antyder. I beräkningar av Naturvårdsverket år 2000 var kväveutsläppet från svenska fritidsbåtar i havet så litet att det inte ens angavs i decimalerna. Algblomningarna i Östersjön beror i huvudsak på andra källor. Detta bekräftas också i undersökningar av Jordbruksverket 2011.

SBU driver ett aktivt miljöarbete inom båtlivet på uppdrag av 15% av Sveriges fritidsbåtfolk – våra egna medlemmar. Att en representant från båtbranschen uttalar sig onyanserat och med dålig faktakontroll om sina egna kunder är dumdristigt. Att opinion bildas på ett icke konstruktivt sätt är kontraproduktivt och att skriva populistiska debattinlägg i reklambilagor utformade i nyhetsform, i eget ekonomiskt intresse, bidrar inte till ett framåtskridande miljöarbete. 

SBU:s organisation bygger på demokratisk, ideell och allmännyttig grund och vi värnar båtlivet i Sverige. Diskussioner om båtmiljö ska bygga på vetenskaplig grund och inte på alternativa fakta.

Båtfolket är miljömedvetna och vill göra rätt.

Bengt Gärde, ordförande Svenska Båtunionen