Risön i Kalix

Hamnen i Risön

Förtöjning: Flytbrygga, Y-bom
Hamndjup: 
Hamnplatser: 90
Hamnservice: El, vatten, sjösättningsramp.
GPS-koordinater (lat, lon):
65.804751, 23.254817

Den första bebyggelsen i nuvarande byn har uppstått i samband med att Johan Bergman - Olsson uppköpte "Risö Skepswarf" i mitten av 1830-talet.
Risöns by är uppförd på basis av industrinäringar, där till en början varvsnäringen och sedan såg och sulfatfabrik till stor del styrt utvecklingen.
Byns första café öppnades 1867 i en barack på varvsområdet.

År 1858 uppges att största delen av Haparanda tullkammarens trävaruexport skedde över Risö hamn.
Från ca 1895 till 1905 drev smålänningen August Jonsson handel med matvaror och manufaktur från affär belägen på Lustigkulla.
Telefon drogs till byn omkring 1920.
Från ca 1890 gick under sommarhalvåret mindre ångbåtar med passagerare och gods, regelbundna turer till och från Kalix med ändhållplatserna Nyborg, Karlsborg och Axelvik.
Den 1 okt 1934 fick byn eget postombud.
År 1905 inköpte byns laestadianska förening, en timring från Lantjärv, vilken monterades upp på mark skänkt av Olof Björkman, Bredviken för att användas som bönhus. Idag går bönhuset under benämningen Risö kyrka.
Idrottsföreningen ASSI IF bildades 1968 efter sammanslagning av föreningarna Risöns AIS och Karlsborgs IK.

Namnet Risön - Risögrund Risön, 1795 - 1859
Namnet på byn och låglandet runt densamma säger oss att detta tidigare varit en risbevuxen ö. Marken där byn ligger tillhörde från början Näsbyn. Den första bebyggelsen i nuvarande byn har uppstått i samband med att Johan Bergman - Olsson uppköpte " Risö Skepswarf" i mitten av 1830-talet. Byns första bofasta tros vara "Waktkarlen vid Risö warf " Henrik Hendriksson (1795-1859). De första bostadshusen antas vara uppförda på Laxholmen, Klockargrund och Lustigkulla.

Källa: Byinformation

Fartygsbyggandet Risön, 1830 - 1870
För huggande av master, rötter och annat skeppsvirke anlitades kunniga timmermän. Det bästa virket togs till långseglare som kopparbultades och metallförhydrades, detta med tanke på skeppsmaskens härjningar i varmare vatten. Av Bergman-Olssons flotta har troligen de flesta fartygen byggts vid Risövarv. När ett fartyg lämnat Risö varv och gjort sin första seglats till Stockholm, brukade Bergman-Olsson med inbjudna gäster göra en provsegling i Stockholms skärgård. År 1858 granskar Bergman-Olsson briggen "Calix" när den anländer till Waldermarsudde på Djurgården och skriver följande: "Fartyget som gör sin första resa från Risö warf, där den supige finske byggmästaren dock gjort ett gott arbete. Briggen är utmärkt wacker så till skråf som rigg. Sedan briggen nu blifwit grundligen försedd vid warfet är den även tät som en potta". Källa: Med kursläde från Waldemarsudde Bergman
Miniatyrbåtar Risön, 1850 - 1900
Vid slutet av 1800-talet bodde en kvinna på Laxholmen som enligt uppgift tillverkade miniatyrmöbler och miniatyrbåtar. Kvinnan har enligt uppgift tillverkat den miniatyr av en lotsbåt som hänger i Malörens kyrka.

Källa: Bibliotek ljudband Rotfjell Kalix

Pråmvarv Risön, 1880 - 1968
Vid ångsågarna uppstod ett behov av pråmar, för lastning av på redden liggande fartyg. Risö varv börjar nu producera fyrkantiga tjärade träpråmar, de flesta med en husliknande överbyggnad. Det vid sågarna producerade virket lastades i pråmar som bogserades ut till väntande fartyg som sedan handlastades.
Efter sulfatfabrikens tillkomst 1914 kom behovet av större pråmar (karvpråmar). Med pråmarna fraktades nu flis från sågarna i Piteå, Seskarö och Båtskärsnäs till massafabriken I Karlsborg. Pråmarna var till formen båtliknande med vass för och bar namn som Thor och Oden. År 1949 byggdes två stora pråmar som skulle användas för frakt av timmer på Göta Kanal. Pråmarna var spetsiga i både för och akter och försedda med roder i båda ändarna för att lättare kunna bogseras fram och tillbaka i kanalen.
År 1955 står en nybyggd 250 m lång utlastningskaj färdig vid Karlsborgs sågverk. I och med detta minskade behovet av pråmar och den sista pråmen byggdes 1955. Därefter utfördes endast reparationer och underhåll på befintliga pråmar. 1968 upphörde all verksamhet vid pråmvarvet.

Källa: Byinformation

Ändring av bynamnet Risön, 1936 - 1940
År 1936 ville postverket byta ut byns postombud till en poststation. Lokala postverkets representant föreslog en ändring av Risön till Risögrund, då förväxling av ortsnamnet kunde ske med adresserna Resö och Rossön. Motiveringen till namnförslaget Risögrund uppges vara att det utanför byns udde finns ett flertal grund. Kungliga Generalpoststyrelsen yttrar sig i namnfrågan och föreslår i sin tur Risöudden till ortnamnskommissionen. Ortnamnskommissionen ansåg att faran för en sammanblandning av Risöudden och Risudden i Torneådalen var överhängande, och beslut om byte från Risön till Risögrund fastställdes slutligen.

Källa: Kalix Forskarnytt nr 2 1990