Båtbyggaren som bygger dockhus

När Leo Tervonen har gått igenom Måsens styrsystem kommer han med sitt förslag. - Vi tar bort ratten och gör en rorkult istället. Ingen vajer, inga block, inget krångel. Hyvä system.

Båtbyggaren som bygger dockhus

Tillsammans monterar vi bort Måsens vackra ratt och stuvar den framme i förpiken. Sedan åker vi hem till Leos hem och båtverkstad som ligger i by Olhava i närheten. I verkstaden tillverkar Leo en rorkult och gör fästen i rostfritt stål. Så borrar han en serie hål i en bräda och gör en bygel av järn.

- Vad ska det bli? frågar jag.
- En modern hackbräda. Du kommer inte att behöva stå vid ratten hela tiden, säger Leo och berättar att redan vikingaskeppen hade sådana här styranordningar. De kallades för hackbrädor eftersom de bestod av en bräda med urhuggna hack där man låste rorkulten. Med bra trimning av seglen och rorkulten i rätt hack kan man få båten att segla som på räls.

På kvällen åker vi ut till havet längs en liten älv. Vi använder en båt som Leo nyligen har byggt i en kombination av trä och glasfiber med en speciell teknik som han har utvecklat och använder även när han bygger stora segelbåtar. Båten ser ut som ett strykjärn med bred akter och den har centerbord så att man kan dra upp kölen i mitten. Vacker är den kanske inte, men praktisk och full av smarta lösningar för att göra livet ombord bekvämt.

- Jag har byggt båten till min son, berättar Leo. Han är handikappad och sitter i rullstol. Man parkerar bara båten med aktern mot bryggan och rullar ombord stolen.
Båten går bara ett par decimeter djupt. När det blir riktigt grunt drar Leo upp centerbordet. Vi tar oss fram i vatten där jag aldrig skulle drömma om att segla med Måsen, över sanddyner och grund och genom vassruggar.
Bottenviken bjuder på en fantastisk solnedgång över havet. På hemvägen kör vi sakta motströms längs älven. När vi svänger runt en krök ser vi älvor som dansar, eller kanske är det en tunn dimslöja över vattnet. Jag får syn på en gammal roddbåt av trä som speglar sig i älven.

- Min första båt, säger Leo. Jag byggde den när jag var sjutton år.
Leos fru Arja bjuder på laxsoppa och kålpudding när vi kommer tillbaka. Efter maten visar hon mig Leos och hennes hobby. I sovrummet en trappa upp står ett stort dockhus med kök, sovrum, barnkammare, vardagsrum och en liten bastu. Utanför bastun står en pytteliten huggkubbe, en yxa och en trave med björkved. I köket finns en fullständig uppsättning av porslin, glas, kastruller och allt som en dockfamilj kan behöva. Allt är tillverkat i skala och med stor omsorg.

- Vi är medlemmar i en förening som bygger dockhus, säger Leo. Varje år brukar vi tävla om vem som har byggt det finaste dockhuset.
Nästa dag monterar Leo den nya rorkulten och hackbrädan. Vi tar en liten provtur med Måsen och det fungerar utmärkt. När jag säger adjö till Alpo Klaar och Leo Tervonen känns det som att säga adjö till nära vänner. Ändå har vi bara känt varandra i ett par dygn.

Boris Ersson, från boken Äventyr med Måsen.