Nu ska isbrytningen bli ännu bättre
Idag 23 oktober genomfördes ett uppstartsmöte för WINMOS III. Projektet kommer bland annat att forska kring framtidens vintersjöfart, utbildning av isbrytarbefäl samt se närmare på en ny design för en mindre isbrytare.
Genom åren har två tidigare WINMOS-projekt genomförts, och nu startar en tredje upplaga. Det finns flera olika delar av projektet som alla kommer att se till att framtidens vintersjöfart fungerar på ett bra sätt.
– Projektet genomförs tillsammans med finska FTIA som vi har ett mycket bra samarbete med. Även våra estniska vänner finns med. Nu är vi igång och det ska bli mycket spännande, säger Anders Palm, forskningssamordnare.
Vintersjöfarten är nödvändigt för att näringslivet ska fungera i Norrland. Utan isbrytning riskerar hamnarna i Norrland att stängs i upp till 130 dagar om året. Med de stora investeringar som nu sker i Norrland så kommer isbrytning att vara oerhört viktigt även i framtiden.
Havsbaserad vindkraft
Havsbaserad vindkraft är en av de utmaningar där vi behöver mer kunskap. Detta eftersom isbrytarna inte följer de aviserade farlederna utan planerar sina rutter där isen är tunn och enklast att bryta. Vindkraftsparker i Bottenviken och Bottenhavetskulle minska antalet möjligheter för isbrytarna att välja den rutt som passar bäst. Nu ska forskning visa både hur framtidens handelssjöfart kommer isklassas och hur pass mycket nya typer av fartyg behöver isbrytarassistans men också hur eventuella vindkraftsparker skulle påverka möjligheten till isbrytning.
I projektet kommer även isbrytarbefälens utbildning att ses över vilket kan leda till att ett förbättrat utbildningspaket tas fram. En del är större möjligheter till övning i simulator. Till detta kommer även en uppgradering av IBNet, ett IT-verktyg där finska och svenska isbrytare kan byta och dela information men också tillsammans samordna verksamheten.
– När omvärlden förändras behöver vi följa med i utvecklingen. Vi ska se till att framtidens sjöfart fungerar och därför se över den isbrytning vi har, och kommer att ha, fortsätter Anders Palm.
Då utmaningarna är olika i Sverige och Finland (och även i Estland som också finns med) kommer projektet också ta fram en ny design på en så kallad B+ isbrytare. Den kommer att vara mindre än de två A-isbrytarna som Sverige just nu håller på att upphandla Och därmed också vara billigare att köpa in. Den nya typen av isbrytare är framförallt intressant för Finland och Estland, men även Sverige är intresserad av designen inför den fortsatta omsättningen av de svenska isbrytarna .
Projektet är delfinansierat av EU.
