Fiskekriget i Haparanda skärgård
Ur Måsens loggbok, den 11 juni 2001: ”Jag kommer till hamnen i Nikkala och får skjuts ut med Solbritt Innala. Hon är på väg till Mats med kaffe och smörgåsar. Tio fiskebåtar ligger i en klunga nära Seskaröbron och vaktar några laxfällor. Kustbevakningens båt avvaktar en bit ut. Stämningen är spänd. En fiskare körde nyss fram till kustbevakningsbåten och ville gå ombord och prata med befälhavaren. När fiskaren tog tag i relingen trampade en av kustbevakarna honom på fingrarna och sade till honom att försvinna därifrån.
På kvällen samlas fiskarna och bestämmer sig för att fortsätta försvara sina redskap. Det gäller att hinna före kustbevakningen. Mats säger gång på gång att inget våld får förekomma. Dygn efter dygn går med väldigt lite sömn. Här pågår rena utnötningskriget. Jag märker att killarna börjar bli trötta.
Tidig morgon: Thomas Innala står på sin fiskebrygga på Torne Furö och spanar med kikaren ut mot havet där kustbevakningens patrullbåt kör fram och tillbaka. Han pekar ut mot båten och säger:
- Nästan hela norra Sveriges kustförsvar mobiliseras mot 20 fiskare i Haparanda skärgård. Undrar vad det kan kosta i bränsle och traktamenten och övertidsersättningar. Nog är Sverige fantastiskt!
Telefonerna ringer. Ute på en ö har en stugägare larmat om att kustbevakningen närmar sig en laxfälla. På öar och i hamnar längs kusten mellan Haparanda och Luleå sitter folk som stöder fiskarna och rapporterar var kustbevakningens fartyg befinner sig. Flera fiskebåtar kör iväg. När båtarna kommer fram backar kustbevakningen ut till havs.
Nu är det allvar. Det verkar som om kustbevakarna har bestämt sig. De kommer körande med en gummibåt och börjar skära loss fästlinorna till laxfällorna vid Seskaröbron. Fiskarna lägger sina båtar i vägen. En kustbevakare kliver ner i Ingvar Lerdins fiskebåt med en kniv i handen. Det ser farligt ut. Båten gungar och mannen viftar till med kniven. Ingvar ropar:
- Stoppa ner kniven innan det sker en olycka!
Kustbevakaren släpper kniven och en upprörd diskussion uppstår. Plötsligt faller Ingvar Lerdin baklänges ner i vattnet mellan båtarna och försvinner under nätmaskorna. Under några sekunder är det panik. Men så får man tag i Ingvar som hostande dras upp på kustbevakarnas båt. Han ligger länge utan att röra sig. En ambulans kommer och hämtar honom. Kustbevakarna drar sig tillbaka.
Larmet går igen. Kustbevakningen är på väg att ta en laxfälla i beslag längre ut. Några kustbevakare skär av linorna som håller fällan på plats och har börjat lyfta den ombord från en mindre båt upp på den stora patrullbåten. Thomas och Jussa Innala har upptäckt det och försöker ta tillbaka laxfällan. En dragkamp uppstår med svordomar och ilskna ord mellan båtarna. Plötsligt hoppar kustbevakarna ner i den mindre båten och kör ut mot havet i full fart. Bröderna Innala kör efter. Båtarna hoppar och kraschar mot vågtopparna. Jag klamrar mig fast allt vad jag orkar i en annan fiskares båt som följer efter. Efter en stund ger bröderna Innala upp jakten på kustbevakarna och vänder tillbaka till fiskeläget på Torne Furö.
På kvällen får vi en chock när nyhetssändningarna i radio och TV berättar att kustbevakningens båt har blivit beskjuten. Thomas rusar upp ur stolen.
- Inte fan är vi så dumma att vi skjuter mot myndigheterna! Vi är inga terrorister. Vi försökte bara försvara våra redskap och våra rättigheter!
Senare blir jag inkallad som vittne av polisen. Jag kan intyga med rent samvete att jag aldrig hörde något skott och att bröderna Innala inte haft skjutvapen i båten.
Utredningen läggs ner.
Folk skriker och jublar i en av båtarna. Man har hört i telefon att den ansvariga ministern Margareta Winberg har bett om ursäkt för att hon inte har känt till att
haparandafiskarna har privat äganderätt till sina fiskevatten.Winberg lovar ersättning för förlorat fiske.
Nya förhandlingar utlovas om fiskarna avbryter protesterna.
Fiskarna har möte. Alla är trötta och rädda för att en allvarlig olycka ska inträffa. Efter en lång diskussion bestämmer man sig för att avbryta aktionerna. Ministern har ju lovat att lyssna på dem. Näten tas upp och kustbevakningen ger sig av. ”
Thomas Innala ler ett snett leende när jag läser upp mina anteckningar från 2001.
- Inte ett djävla löfte har dom hållit. Istället har vi blivit polisanmälda och stämda och tvingade i domstol.
Vi har fått lite småpengar från Fiskeriverket men det täcker långt ifrån våra verkliga förluster. Margareta Winberg har blivit ambassadör i Brasilien och dansar samba med full lön och utlandstraktamente, medan vi står kvar med skägget i brevlådan!
Nattens timmar går fort och det är redan morgon när Sven och jag går och lägger oss.
- Sov gott grabbar, säger Thomas.
- Tack för en fin kväll, svarar Sven när han kryper ner i sovsäcken.
Film: Fiskekriget i Haparanda skärgård
