Ett försvunnet folk träder fram

Noel leder ett projekt där man söker spåren efter de människor som levde vid norrlandskusten för ungefär 1000 år sedan.
Eftersom jag möter dagens kustbor under min resa med Måsen är det spännande att lyssna på vad Noel har kommit fram till.

Vi följer en stig upp genom skogen. Noel stannar vid tre husgrunder av sten med utsikt över havet.
- Vi står vid det som finns kvar av tre bostäder, säger Noel. Våra dateringar tyder på att boplatsen är från vikingatiden. Benen som vi hittar i eldstäderna är nästan enbart sälben, så vi vet att de jagade säl. Husen ligger intill varandra i små grupper, väldigt likt hur samernas siida såg ut. En siida var en familjegrupp som bestod av några familjer som levde nära varandra och samarbetade inom jakt och renskötsel. Här vid Bjuröklubb bodde man under höstmånaderna medan man jagade säl.
Deras bostäder ser likadana ut som samernas bostäder i fjällen. Men nu ska du få se på den verkliga sensationen, säger han och går före mig mot en stengrund som ligger i skogsbrynet intill några granar.

Björngraven och labyrinten
Jag följer Noel in genom öppningen i stengrunden. Han pekar på en hög med stenar i ena hörnet av hyddan.
- Under stenarna i hörnet fann vi en liten hög med ben från en vuxen björn. Vi hittade björnskallen, tänderna, ryggraden och benen. Efter att björnen ätits upp i en rituell måltid, begravdes benen. Det här fyndet är det viktigaste beviset på att det var samer som levde på den här platsen. Det finns bara en enda kultur som har haft björnoffer, och det är samekulturen.
Noel och jag och står tysta en stund. Vinden susar i granarna.

- Kom så ska du få träffa människorna som tvingade bort samerna härifrån, säger han.
Vi fortsätter ett par hundra meter ner mot havet. Noel pekar på en labyrint med ett kors av stenar i mitten.
- Det finns ungefär 300 labyrinter i Bottenviken. Det unika med den här är att den är byggd mitt över vad vi tror är en samisk bostad. Labyrinterna i Bottenviken har ett kors i mitten och hade troligen en kristen betydelse i olika ritualer för att beveka det farliga havet och skydda fångstmännen när de skulle ut på jakt eller fiske.
- Varför byggde man labyrinten mitt i samernas hus? frågar jag.
- Jag tror att människorna som byggde labyrinten ville visa sin makt över de som bodde här före dem. Det är typiskt för den tidiga kristendomen. Kyrkor byggdes ofta på hedniska platser för att dominera och kontrollera krafterna som man bekämpade eller var rädd för.

Var Holmöns första bebyggare samer?
Från Bjuröklubb reser jag tillsammans med Noel
Broadbent söderut längs kusten på spaning efter den samiska historien vid Västerbottens kust. Vi tar färjan över till Holmön där Åke Sandström möter oss på kajen och följer oss upp till båtmuseet. Åke visar en ring som hittades på Stora Fjäderägg vid en utgrävning. Noel berättar att man har funnit likadana ringar på samiska offerplatser i lappmarken.

- Det finns en gammal sägen som berättar att de första bebyggarna på Holmön var tre samer som hette Håkan, Klemet och Kerstorp, berättar Åke.
- Någon borde på allvar studera de samiska namnen och de gamla berättelserna om samer här vid kusten, säger Noel. När vi gjorde en genomgång av ortnamn som innehåller ordet lapp så fann vi överraskande många namn just i Bottenvikens kustland.

Samernas förfäder på Stora Fjäderägg
Det blåser motvind när Holmöslupen tar oss ut till Stora Fjäderägg nordost om Holmön. När vi har lagt till vid bryggan vandrar vi längs en gångväg upp till den gamla fyrvaktarstationen. Vi hälsar på stugvärdarna och fortsätter förbi fyren. Noel stannar vid en ring av stenar.
- Det här är en husgrund. Man har gjort flera intressanta fynd här på Fjäderägg, bland annat silverringen som vi såg i museet. Den närmaste parallellen är fynden från Gråträsk som var en viktig samisk offerplats i Norrlands inland.
Vi går vidare mot havet. Noel stannar och pekar på en ring av staplade stenar med en större sten i mitten.
- Vi står framför en helig plats, en sten som samerna trodde var fylld av ande och kraft, en seite. På sådana här heliga platser offrade man fisk, kött, blod och annat till gudarna. Vi har hittat den här typen av runda stenkonstruktioner längs hela kusten från Bjuröklubb ända ner till Hälsingland. Den här är troligen en av de sista offerplatserna innan samerna trängdes undan och kristendomen tog över på 1300-talet.

En ny historia skrivs
Vår resa i spåren efter samernas historia vid kusten för oss till Hornslandet i närheten av Hudiksvall i Hälsingland. Under några veckor sommaren 2005 arbetar Noel Broadbent och hans team med utgrävningar här.
- Vi ser samma fornlämningar här som vid kusten i
Norrbotten och Västerbotten, säger Noel när han visar mig runt på de olika platserna där man gräver. Det här är troligen en samisk boplats från vikingatiden. Ändå är vi 50 mil söder om Västerbotten, och 30 mil norr om Stockholm.
Vi sitter i ring och dricker kaffe i skuggan av en stor tall. Smörgåsarna smakar gott tillsammans med kaffet.
- Kan du beskriva de viktigaste tankarna i din teori om människorna som levde här vid kusten? frågar jag Noel. Han tänker några sekunder innan han svarar.
- Våra fynd visar att det maritima har haft stor betydelse under långa tider. Bottenvikens kustkultur går tillbaka minst 5000 år. Vi har hittat spåren efter en mycket gammal och långvarig samisk bosättning längs norrlandskusten. Samernas land var en gång mycket större än i dag.
- Kan man säga att ni håller på att skriva om norra Sveriges historia? frågar jag.
- Vi skriver inte om historien. Vi skriver en helt ny
historia, svarar Noel. En historia där samerna har en central roll.