Kustbevakningen: Omställning till fossilfri drift svår men möjlig
Det går att ställa om till fossilfri drift av våra fartyg till år 2045. Men utmaningarna är många och omställningen kostsam. Det skriver Kustbevakningen i en rapport som redovisats för regeringen.
Kustbevakningens vision om en levande och hållbar havsmiljö bygger på förmågan att skydda våra hav och tre största sjöar från utsläpp av olja och kemikalier. Samtidigt är vi medvetna om vårt eget klimatavtryck och måna om att det ska minska.
För att bevaka Sveriges cirka 2 400 kilometer långa kust året om, dygnet runt kräver dagens fartygsflotta en hög förbrukning av fossila bränslen. För att nå Sveriges klimatmål om att bli klimatneutral till år 2045 behövs smarta anpassningar och stora investeringar.
Minskat klimatavtryck kräver större budget
Kustbevakningen beräknar att omställningen till en fossilfri flotta skulle innebära merkostnader på 1,5 miljarder kronor. Beräkningarna ingår i ett svar till regeringen på uppdraget att analysera och presentera en strategi för hur myndighetens fartygsflotta skulle kunna bli fossilfri. Kortfattat innebär det att dels minska energiförbrukningen avsevärt, dels att den energi som förbrukas ska vara fossilfri.
– Det finns mycket vi vill göra för att ställa om, men idag kan vi inte. Givet kostnaderna och utmaningarna är det inte möjligt att nå fossilfrihet och samtidigt bibehålla vår förmåga utan en motsvarande förstärkning av budgeten, säger Kustbevakningens generaldirektör, Therese Mattsson.
För att nå målet, och samtidigt bibehålla förmågan att lösa uppdraget i vardagen, kris, höjd beredskap och krig, behövs bland annat ett större klimatfokus på styrningen av verksamheten. Det handlar bland annat om att planera och använda fartygen annorlunda och att utföra energieffektiviseringar på befintliga fartyg.
Nya fartyg är planerade att byggas. Den angivna merkostnaden omfattar inte själva byggnationen, endast anpassningarna för hybriddrift.
Satsningar på kort och lång sikt
Vissa åtgärder kan genomföras direkt, till exempel att övergå till miljödiesel vilket redan påbörjats. Det finns också en plan för att införa biobränsle (HVO, hydrerad vegetabilisk olja) på minst ett av de större fartygen.
Henrik Jonsson, chef för Kustbevakningens avdelning för materiel- och lokalförsörjning, menar att det krävs mer än en flotta anpassad för fossilfri drift.
– Vi är beroende av en annan infrastruktur än idag, och där sitter vi inte själva på lösningen. Utan satsningar i de hamnar där Kustbevakningen ofta opererar eller lägger till får satsningen på fartygen begränsad effekt, säger Henrik Jonsson.
För att kunna leverera kustbevakning utifrån kraven och behovet i samhället, krävs bland annat förändrade regelverk som gör omställningen enklare och att tillgången till bränsle kan säkerställas.
Den snabba utvecklingen av ny teknik och det pågående arbetet inom totalförsvarsplaneringen gör att den föreslagna strategin behöver uppdateras med intervall som inte överstiger fyra år.
– Analysen bygger på vad som är tekniskt möjligt i dagsläget och med de förutsättningar Kustbevakningen har just nu. Men vi bedömer att det genom elektrifiering och övergång till elektrobränslen skulle kunna finnas möjligheter för en fossilfri flotta 2045, säger Henrik Jonsson.
