Guide till ett hållbart båtliv

Båtlivets effekter på Östersjöns miljö
 

Grumling
Vågskyddade grunda områden kan lätt grumlas av båttrafik. Undervattensväxter trivs inte om de skuggas av grumligt vatten eller blir begravda av upprört bottensediment från svall och propellerströmmar. Om vegetationen under ytan minskar, minskar även mängden yngel av flera kustfiskar samt andra arter som är knutna till bottenvegetationen. Om växtligheten försvinner kan det vara svårt att få tillbaka den.

Effekten av båttrafik är störst i riktigt grunda områden (under 3 meter) och i områden som är naturligt vågskyddade och där bottnen täcks av finsediment. Där virvlar sedimentet lätt upp och blir kvar länge i vattenpelaren. I naturligt vågskyddade områden är djuren och vegetationen sämre anpassade till starka vattenrörelser, och därmed mer känsliga för svall, strömmar och turbulens från båtar.

Undvik att röra upp sediment

• Kör långsamt och försiktigt när det är grundare än 3 meter. Undvik kraftiga svängar och förändringar i hastighet som rör upp bottensedimenten. Tilta upp motorn där det är som grundast. Ju större båt och kraftigare motor desto mer och djupare påverkan.

Skador från ankare och propellrar

Båtar kan orsaka direkta fysiska skador på bottnar, exempelvis genom att dra upp vattenväxter med rötterna när man lägger och tar upp ankare. I områden med långsamväxande sjögräs kan det ta flera år, i extrema fall flera decennier, innan en sådan skada försvinner.  

Skada inte undervattensängarna

• Använd boj för förtöjning om det finns
• Välj om möjligt en plats med mer än 6 meter ankringsdjup.  
• Släpa inte ankaret längs med botten, utan backa och lyft det rakt upp.

Miljögifter från motorer

Från förbränningsmotorer sker utsläpp av både förbränningsavgaser och av bränsle- och oljespill. Gamla tvåtaktsmotorer med förgasare släpper ut upp till 30 % av bränslet oförbränt i vattnet. Även moderna fyrtaktsmotorer släpper ut helt orenade avgaser under vattenytan genom propellercentrum för ljuddämpningens skull. Dessa avgaser piskas sönder av propellern till mycket små bubblor som får en effektiv exponering till det omgivande vattnet. Idag finns inga krav på katalysatorer på båtmotorer.

Avgaserna innehåller toxiska, cancerframkallande, gödande och försurande ämnen och består av polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er), flyktiga organiska kolföreningar (VOC), kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2) samt sotpartiklar.

Extra problematiskt är att utsläpp av bränsle och avgaser ofta sker kustnära och under den tid på året då det finns mycket ägg, larver och yngel i vattnet. Dessa är i regel mer känsliga för störningar än vuxna individer. 

Alkylatbensin har lägre halter av bensen, aromater och svavel vilket gör den mindre giftig. Det är särskilt viktigt att använda den för äldre tvåtaktsmotor som släpper ut mycket oförbränt bränsle direkt i vattnet.   

Minska miljöpåverkan från motorer

• Välj fossilfria drivmedel om möjligt.
• Om du har en äldre tvåtaktsmotor, använd alkylatbensin. Finns det inte på macken, fråga efter det.
• Använd dig av ecodriving, ett medvetet körsätt för att minska bränsleförbrukningen. Användbara tips finns på www.batmiljo.se
• Om du ska köpa ny motor, köp gärna en elmotor. Och lämna in den gamla tvåtaktaren på återvinning.

Utsläpp från båtbottenfärger

Man bör förhindra påväxt av havstulpaner, musslor och alger på båtskrov eftersom det försämrar båtars köregenskaper, ökar bränsleförbrukningen hos motorbåtar och gör segelbåten trögseglad. Det finns dock många sätt att göra det på som inte skadar miljön, till exempel att skrubba båtbotten för hand, lägga båten i sötvatten eller dra upp den på land några dagar så att djuren på bottnarna dör, använda skrovdukar och båtliftar. För att veta när havstulpanlarverna fäster sig på båtskrov men fortfarande är lätta att få bort kan man använda sig av havstulpanvarningen, en sms-tjänst som meddelar när det är dags att se över sin båtbotten. Anmäl dig till tjänsten på www.batmiljo.se.

Idag finns en uppsjö moderna giftfria färger som förhindrar påväxt genom att vara väldigt glatta eller på annat göra det svårt för djur och alger att fästa. Tyvärr är en vanlig metod för att förhindra påväxt fortfarande att måla båtbotten med giftig båtbottenfärg. Gifterna i färgen läcker till det omgivande vattnet och kan skada organismer som lever i samma miljö.

Idag är det bara tillåtet att använda koppar som gift i båtbottenfärg för fritidsbåtar och bara i marina miljöer. Läs gärna mer om det på Kemikalieinspektionens hemsida. Historiskt har de väldigt giftiga ämnena irgarol och tributyltenn (TBT) använts och de läcker fortfarande från många båtskrov. Bland flera väldokumenterade effekter på djur kan nämnas att ämnet orsakar imposex hos nätsnäckor och slamsnäckor, dvs att honsnäckor utvecklar hanorgan. Fritidsbåthamnar, men även välbesökta naturhamnar, kan ha kraftigt förhöjda halter av gifter från båtskrov och också vara punktkällor till omgivande vatten. 

Även om koppar är livsnödvändigt för de flesta levande organismer, blir det giftigt vid förhöjda halter. Problemet är att kopparn ofta läcker i grunda, kustnära områden just under sommaren samtidigt som dessa är viktiga parnings-, uppväxt- och födosöksområden för många djur. Ägg, larver och yngel är i regel mer känsliga för störningar än vuxna individer. 

Ta hand om din båtbotten utan gift

• Skippa giftiga båtbottenfärger. Använd istället borsttvätt, skrovduk, båtlift, skrubba för hand eller dra upp båten på land några dagar så att havstulpanerna dör.
• Om du målar, välj en bottenfärg som är godkänd för det vatten där du har din hemmahamn (huvudsaklig förtöjningsplats). Det räcker också ofta att bättringsmåla på begränsade ytor.
• Anmäl dig till havstulpanvarningen så vet du när havstulpanlarverna sätter sig fast på båtbotten och är lätta att ta bort. Läs mer på www.batmiljo.se
• Om din båt någon gång har målats med båtbottenfärg med det giftiga ämnet TBT, ta bort färgen genom att följa rekommendationerna på Transportstyrelsens hemsida.

Plast från båtlivet

Uttjänt plast ska inte hamna i havet. Dels kan det orsaka skador och död för djur som fastnar i det eller misstar det för mat. När det har brutits ner till mikroplast, så kan det vara giftigt eller föra med sig giftiga kemikalier in i djuren.  

Återvinn plasten

• Byt ut gamla tampar, frigolitbojar och presenningar och lämna in dem på en återvinningscentral.  

Utsläpp från båttoaletter

Det är förbjudet att tömma båttoaletter i vatten sedan 2015 och båtar utrustade med båttoaletter bör ha en tömningsbar tank installerad. Den totala belastningen av kväve och fosfor från fritidsbåtstoaletter uppskattades innan förbudet till 2 ton fosfor och 17 ton kväve. Även om det är en liten del av all näring som tillförs havet årligen kan det ha en betydande påverkan i lokala kustområden. Här kan det orsaka hög tillväxt av påväxtalger och mikroalger vilket i sin tur skuggar och konkurrerar med långlivade alger och växter såsom blåstång, kransalger och ålgräs. Utsläpp av båttoaletter kan också bli ett sanitärt problem i områden med litet vattenombyte.

Övergöd inte

• Töm din båttoalett vid en tömningsstation, se Transportstyrelsens app Hamnkartan.
• Använd toalett på land om det finns.
• Kissa inte i vattnet, och gräv ner bajs och papper.

Undervattensljud

Generellt gäller för förbränningsmotorer och fritidsbåtar att ju fortare båtarna går, desto mer ljud genereras. Mänskligt producerat undervattensljud kan påverka fiskar och marina däggdjur genom förändringar i beteende, fysiologisk stress eller direkta skador. Buller kan även påverka indirekt genom att maskera andra ljud som är viktiga för djuret, t.ex. kopplat till födosök eller partnerval.

Generellt saknas det studier på fritidsbåtars undervattensljud och dess effekter på populations- och ekosystemnivå. Flykt- och stressreaktioner har observerat hos fisk som utsatts för motorbuller från fritidsbåtar. Säl och tumlare flyr ofta från fritidsbåtar men det är oklart om det är ljudet som är orsaken. Forskare tror att effekten av ljud på fisk är större i grunda vikar och under den tid då fiskarna leker och reproducerar sig.

Minska onödigt undervattensbuller
(Rekommendationerna utgår från försiktighetsprincipen):

• Stäng av ekolodet när det inte används
• Kör inte snabbare än vad som är nödvändigt