Årets sista båttur och tidig isläggning – hur har isvintrarna sett ut i Bottenviken de senaste åren?

Vintern 2022–2023

Hösten präglades av milda temperaturer, vilket fördröjde nedkylningen av ytvattnet. Den första isen observerades den 17 november, och det dröjde ända till den 28 maj innan Bottenviken var helt isfri igen. Under vintern var isutbredningen oftast begränsad, med en maximal utbredning på 81 000 kvadratkilometer som registrerades den 12 mars. Detta kan klassificeras som en lindrig isvinter. Precis som vanligt var det de inre, grunda vikarna i norr som frös först. Under en kallare period i mitten av november bildades den första tunna isen i de nordligaste vikarna. I slutet av november återvände mildare väder.

Den första veckan i januari kom en ny kallare period, vilket ledde till att nyis återigen bildades längs kusterna i norr. Här blev fastisen 15–30 cm tjock, medan drivisen till sjöss i norra Bottenviken mätte 10–25 cm. I början av maj fortsatte den kalla väderleken, och isavsmältningen i norr skedde långsamt. Isen till sjöss i Bottenviken började brytas ner och smälta, men de fasta isarna i de norra skärgårdarna förblev intakta fram till den 10 maj.

Hindersöstallarna 15 januari 2021

Vintern 2021–2022

Hösten var mild men fick ett abrupt kallt slut som redan i slutet av oktober skapade den första isen i norra Bottenvikens vikar. Även om kyla höll i sig, blev det en lindrig isvinter med maximal isutbredning den 4 februari då 93 000 km² täcktes av is. Fast is bildades i slutet av november och blev stabil i de norra skärgårdarna i början av december. I januari blev det periodvis rejält kallare väder och isen växte till i omgångar i Bottenviken. Första veckan i maj var det fortsatt rätt kyligt väder och nattfrost, som bromsade avsmältningen.

Stadsfjärden 10 april 2020

Vintern 2020–2021

Efter en mycket mild vinter och höst under 2020, hade havet samlat på sig ovanligt mycket värme när vintern 2020–2021 började. Under en kall period i slutet av januari och början av februari nådde isutbredningen sitt maximum den 15 februari, då hela 127 000 km² täcktes av is. Vid nyåret hade fastis på 5–20 cm bildats i norra skärgårdarna, omgiven av tunna jämna isbälten och drivis. Under hösten kyldes ytvattnet långsamt ner, men några korta, kyliga perioder med högtrycksbetonat väder i norra Bottenviken gjorde ändå att tunn nyis kunde bildas i grunda, inre vikar redan i slutet av oktober.

Lövskär fiskehamn 11 november 2020.

Vintern 2019–2020

En serie kraftiga lågtryck från Nordatlanten över norra Skandinavien ledde till en mycket mild isvinter, med en maximal isutbredning på endast 37 000 km² – den minsta utbredningen på över 100 år. Trots att vintern inleddes med kalla temperaturer i oktober, och ytvattnet långsamt kyldes ner i alla havsbassänger, syntes den första isen i skyddade vikar i norra Bottenviken redan i slutet av oktober, vilket är något tidigare än normalt. Vid årsskiftet hade fastis på 10 till 35 centimeter bildats i Bottenvikens norra skärgårdar, och i slutet av mars var isen där ytterligare förstärkt, med tjocklekar på mellan 30 och 75 centimeter.

Isbrytaren Ymer på väg, 26 januar 2018.

Vintern 2018–2019

Efter en varm sommar och en ovanligt mild höst tog det ända till slutet av januari innan ytvattnet i centrala Bottenviken nådde fryspunkten. Den maximala isutbredningen på omkring 88 000 km² inträffade den 27 januari, men istäcket varierade kraftigt under säsongen på grund av blåsigt och tidvis milt väder, vilket resulterade i en kort och lindrig isvinter. December präglades mestadels av milda temperaturer, men en kallare period i mitten av månaden satte igång istillväxt i Bottenvikens norra skärgårdar, där även ett band av nyis bildades längs kusten. På nyårsafton hade fastisen i de norra skärgårdarna vuxit till en tjocklek av 10–25 cm.

Svartöbrinken 2 december 2017.

Vintern 2016–2017

Isvintern startade i slutet av november och varade ända till slutet av maj, en längd som ligger nära genomsnittet. Trots detta blev vinterns isbildning relativt mild med en maximal isutbredning på 101 000 km², uppnådd den 12 februari. Den milda oktober fördröjde kylningen av havsbassängerna, men ytvattnets avkylning ledde till att de första isarna lade sig i de nordligaste, skyddade vikarna redan den 7 november, drygt två veckor tidigare än normalt. Kalla nord- och nordostvindar i början av december bidrog sedan till att istillväxten tog fart i norra Bottenvikens skärgårdar. De kalla perioderna fortsatte under månaden, och i mitten av december hade isen i de norra skärgårdarna nått en tjocklek på upp till 30 cm.

Hindersöstallarna 28 december 2016.

Vintern 2015–2016

Isvintern detta år började något senare än vanligt och blev även kortare än normalt. Isutbredningen var begränsad men nådde tillfälligt nästan normal nivå under en kall period runt den 23 januari, då större delen av Bottenviken täcktes av is. Hösten hade varit mild, och kylningen av ytvattnet i oktober och november gick långsamt. Temperaturen i de centrala vattenbassängerna låg mellan 2-5 grader högre än vid kusten, vilket höll i sig genom november. En kortvarig kyla mellan den 20 och 23 november skapade tunn is i de inre vikarna i norra Bottenviken, men havet var fortfarande öppet i slutet av månaden.

I slutet av december återvände kylan och skapade fast is på 5-20 cm i norra Bottenvikens skärgårdar. Den 23 januari, en dag tidigare än året innan, nådde isutbredningen sitt maximum på 111 000 km². Dock var den centrala delen av Bottenviken fortfarande öppen. Först den 23 februari kom en ihållande kallfront över norra Sverige, och Bottenviken täcktes då helt av is den 24 februari. Kylan höll i sig in i början av mars och isen växte sig allt tjockare. Vid denna tidpunkt var isen i Bottenvikens centrala delar mellan 10 och 50 cm tjock.

Junkön 26 januari 2013.

Vintern 2013–2014

Isvintern 2013–2014 inleddes med en mild och blåsig höst, vilket försenade isläggningen. Våren kom tidigt, vilket också avslutade issäsongen tidigare än vanligt. Isutbredningen nådde sitt maximum den 7 februari med 93 000 km², vilket gjorde denna vinter till den mildaste sedan 2007–2008. Den första isen i Bottenvikens inre skärgårdar noterades runt den 18 november, ungefär en vecka senare än normalt. I början av december hade skärgårdarna från Piteå till Uleåborg täckts av fast is. Redan i mitten av april fanns det öppet vatten i Bottenviken, och den 14 maj var havet helt isfritt – ungefär en vecka tidigare än vanligt.

Sammanfattning

Isvintrarna i Bottenviken har varierat kraftigt i omfattning och längd de senaste åren, med en tydlig trend mot lindrigare och kortare isvintrar, även om kalla perioder fortfarande kan ge tillfälliga utbredningar. Årets tidiga isläggning är inte helt ovanlig men påminner om Bottenvikens snabbt växlande vinterklimat, där vädrets variationer spelar stor roll för isens utbredning och hållbarhet.