Isens bärighet – kunskap som räddar liv

Under vintern är isen en naturlig arena för rekreation och transporter. Den bär människor, fordon och ibland till och med byggnader. Men isens bärighet är ingen konstant – den varierar beroende på väder, isens struktur och belastningens utformning. Förståelsen för vad som gör is stark eller svag är avgörande för säkerheten på isbelagda vatten.

Isens bärighet – kunskap som räddar liv

Vad påverkar isens bärighet?

Isens styrka beror främst på tre faktorer:

  1. Typ av is:

    • Kärnis: Färsk och klar is som bildas vid låga temperaturer. Den är starkast och kan bära stor vikt vid liten tjocklek.
    • Snöis: Blandad med fruset snövatten. Den är betydligt svagare än kärnis och kräver större tjocklek för samma bärighet.
    • Våris: Porös och försvagad is som bildas vid mildväder. Trots stor tjocklek kan den kollapsa snabbt.
  2. Isens tjocklek:
    Tumregeln vid kallt väder och kärnis är att bärigheten på en liten yta kan uppskattas med formeln:

    L=T×T×5

    Här är T tjockleken i centimeter och L vikten i kilogram som isen kan bära. Exempel:

    • 10 cm kärnis: 10×10×5=500kg
    • 20 cm kärnis: 20×20×5=2000kg 
  3. Väderförhållanden:
    Kallt och stabilt väder stärker isen, medan mildväder eller regn snabbt försvagar den. Under vårvintern kan bärigheten minska drastiskt även om isen fortfarande ser tjock ut.

 

 

Fordon och bärighet

Att köra fordon på is är ett stort ansvar. En fyrhjuling på cirka 500 kg kräver minst 10 cm tjock kärnis för att vara säker. En snöskoter, som väger runt 250 kg, klarar sig på 7–8 cm kärnis under optimala förhållanden. Men vid mildväder ökar kraven betydligt – osäker is kan inte stödja ens dessa fordon.

Luleå har totalt 30 km isvägar. När isvägarna öppnas beror på isens kvalitet. Några år öppnas den i januari men det har också dröjd helt till i mars. För att isvägen ska vara säker att köra på kontrollerar Luleå kommun isens kvalitet och tjocklek regelbundet. Om man inte kan säkerställa en bärighet på två ton, kan isvägen inte öppnas. Du som trafikant måste också följa de säkerhetsföreskrifter som gäller på isvägar för att din resa ska bli så säker som möjligt.

När isvägen öppnas för allmän trafik ska detta tillkännages på upplysningstavlor bland annat vid isvägens tillfarter. Upplysningstavlorna ska förses med texten ”Isväg öppen”. Tavlorna ska dessutom lämna upplysning om största bruttovikt och axeltryck som är tillåten på isvägen. Dessa upplysningar kan också lämnas vid mer avlägsna vägkorsningar med användande av förbudsmärken och tilläggstavla med angivande av avstånd till isvägen.

Tips för din resa över isvägarna

  • Högsta tillåtna hastighet – max 30 km/h
  • Högsta tillåtna bruttovikt på fordon/fordonståg är olika för olika isvägar. 
  • Minst 50 meter mellan fordonen
  • Omkörningsförbud
  • Följ de anvisningar som ges 
  • Släng inte skräp på isen

 

Tecken på svag is

Svag is kan ofta kännas igen genom:

  • Färg och utseende: Mörk eller grå is är ofta svagare än klar, genomskinlig is.
  • Sprickbildning: Hörs knakande ljud? Det kan vara en varningssignal.
  • Vatten på ytan: Smältvatten indikerar att isen börjar förlora sin styrka.

Säkerhetstips för isvistelser

  1. Mät tjockleken: Ta med en isborr eller isdubb för att regelbundet kontrollera isens tjocklek.
  2. Ha rätt utrustning: Isdubbar, flytväst och kastlina är livräddande hjälpmedel.
  3. Var inte ensam: Alltid bättre att vara två om något skulle hända.
  4. Kör inte ut vid osäkerhet: Om du känner dig tveksam, vänd om. Ingen aktivitet är värd livsfara.

Avslutning

Isens bärighet är något vi aldrig får ta för givet. Med rätt kunskap och respekt för naturens krafter kan vi njuta av vinterns glädjeämnen utan att riskera våra liv. När du vistas på isen, tänk alltid ett steg längre – för dig själv och för dem du bryr dig om.