Malören, Kalix skärgård
Malören är en vacker ö i den yttersta skärgården i Kalix. Ett av bottniska kustens märkligaste och vackraste kapell finns på Malören, det brukar benämnas som "Skärgårdens domkyrka" eftersom det är den enda havskyrkan som har en domkyrkas spira på taket. Fiskeläget som finns på ön har anor från tidigt medeltid och har haft stor betydelse för svenska och finska fiskare.
Hamnen på Malören
På Malören finns två hamnar, en på öns norra respektive en på öns södra sida. Vid angöring rekommenderas den södra hamnen om båtens djupgående ej är mer än 1,2m.
Södra hamnen:
Angör inloppet från sydväst på enslinje i linje med kyrkan och den östligaste stugan samt tavlor. Enstavlorna är försedda med fyrlyktor, på den yttre enslinjen med vitt sken, på den inre med rött sken. Inom det prickade området är vattendjupet 1,2 m vid medelvattenstånd. Hamnen som ser relativt öppen ut ger ett gott skydd även då sydlig kuling blåser. Däremot går det inte att lämna eller gå in i hamnen vid alltför hård sydlig/sydvästlig vind då vågbrotten i inloppet omöjliggör manövrering. Den gamla träbryggan har genom Domänverkets insats i mitten av 70-talet genomgått en omfattande upprustning.
Norra hamnen:
Dess östliga vågbrytare kan angöras vid sjöstiltje av båtar med upp till 2 m djupgående, detta kan dock ändras p.g.a. den pågående uppgrundningen. Övriga delar av hamnen är idag helt igenfylld med sten och sand som förts in av havsvågorna.
Båtturer till Malören, se rubriken "Skärgårdstrafik".
Malören betyder rund sten och antas syfta till den runda sten som Malören består av. I äldre tider brukade fiskande Torneåbor tjänstgöra som lotsar på platsen. Först på 1830 talet stationerades lotsar på Malören. År 1851 byggdes fyren och fyrvaktsbostaden. Lotsverksamheten har tidvis varit väldigt hektiskt.
I slutet av 1800 talet byggdes en mindre fyr som var i bruk till 1910 då den gamla åter togs i bruk. Bemanningen upphörde 1967 och flyttades till Kalix. Mellan hamnarna och fyren finns smala gångar gjutna i cement för ökad tillgänglighet. Att Malören har haft en blomstrande verksamhet kan man se på de lämningar som finns på ön. På Malören finns bland annat en labyrint vid kapellet, ett vrak, en sjömansgrav och lämningar efter ett sjömärke.
Vid den gamla hamnen ligger ett femtiotal rödmålade stugor med uthus. Den första söndagen i juli varje år anordnas det kyrksöndag i Malörens kapell.
Floran på ön blir allt frodigare. Några rönnar har fått fäste och på marken finns gott om strandärt, kråkvicker och rallarros. Lite ovanligare arter är strandviva och ormtunga. Mer känt än floran är nog Malörens fågelliv. Som sista utpost i skärgården är ön en viktig rastplats och här finns även många häckande arter. Silvertärnan finns i stora mängder och kan sägas vara Malörens karaktärsfågel. Här häckar även den sällsynta labben och längs stränderna syns bland annat stor och liten strandpipare, roskarl och rödbena. Har du tur kan du se en havsörn sväva över lagunen, där många sjöfåglar brukar hålla till.
