Konsten att snabbt bli känd i en hamn
Det finska sjökortet visar ett man bör hålla nära intill grannön linnanklupu och följa en inseglingsränna på 2,5 meters djup in mot hamnen i Selkäsarvi. Norr om hamnen mellan Selkäsarvi och ön Maasarvi är det grunt.
Vi följer kortet och svänger sakta in mellan stenarmarna utanför båthamnen. Vid de två flytbryggorna ligger båtarna tätt intill varandra. Vi går förbi den första bryggan men upptäcker snart att även den andra är fullbelagd. En man kommer ut på den första bryggan och vinkar åt oss att vi kan lägga till längst in bakom sjöräddningens orangemålade båt som ligger ytterst på bryggan.
Jag lägger in backväxeln och Måsen börjar sakta röra sig bakåt. När vi har kommit i höjd med den första bryggan kör jag sakta framåt. Då börjar motorn låta underligt. Den stånkar och pustar tungt, och så får vi motorstopp. Vad i helvete! Jag tittar ner i vattnet. Repet som jag har lagt i ordning bakom mig för att göra fast vid sjöräddningens båt har fallit ner i vattnet och när jag backade har det snurrat fast sig runt propelleraxeln. Som tur är glider vi sakta in mot bryggan och kan kasta över en tamp till mannen som har visat oss var vi ska ligga.
Inom några minuter har sjöräddningsbåtens dykare fått på sig sin torrdräkt och är nere i vattnet under Måsen. Han får loss repet och sträcker upp det till oss, och så är problemet löst. Det blir lite skratt och vi får några glada gliringar på bryggan.
Sjöräddningen i norra Finland är mycket mer utbyggd än i norra Sverige. Så gott som varje större samhälle längs kusten har en orange räddningsbåt med texten Meripelastus målat på sidan. Staten håller med båtar och verksamheten bedrivs till största delen ideellt av frivilliga som turas om med att tjänstgöra på räddningsbåtarna. I Sverige är det mycket tunnare med sjöräddningen. Nyligen har Piteå fått en sjöräddningsbåt. Annars är det glest ända ner till till Höga kusten.
Det finns en fördel med att göra en riktig blunder när man lägger till, bara man tål ett och annat skratt. Man blir snabbt bekant med människorna i hamnen...
Boris Ersson, från boken Äventyr med Måsen.
