Så kan den svenska isbrytarflottan förnyas
De fem statsisbrytarna bör vara ersatta senast år 2030 och projektering av den första nya isbrytaren bör påbörjas inom kort. Det föreslår Sjöfartsverket i en förstudie om hur de nuvarande isbrytarna kan ersättas.
Den svenska isbrytarflottan består av Ale, Atle, Ymer och Frej byggda under 1970-talet samt Oden, byggd 1988. Isbrytarna är väl underhållna och har uppgraderats vid flera tillfällen, men börjar bli ålderstigna.
- För det fall ingenting görs åt den svenska isbrytarflottan kommer förmågan att assistera vintersjöfarten att minska successivt. Detta kommer att innebära stora negativa konsekvenser för landet, inte minst samhällsekonomiska, säger Dan Broström, projektledare för Sjöfartsverkets projekt Isbrytare 2020.
Projektet har genomfört en förstudie för val av omsättningsalternativ för de nuvarande isbrytarna. Förstudien har resulterat i att inriktningen bör vara att samtliga isbrytare ska vara omsatta senast år 2030.
- Omsättningen bör påbörjas genom anskaffning av ett nytt fartyg som utifrån nu kända förutsättningar bedöms den första IB 2020 kunna vara operativ tidigast vintern 2021/22. Av ekonomiska motiv bör beställningen av den första isbrytaren även innehålla en option på minst ytterligare en isbrytare. Efter leverans bör fartyget utvärderas innan man fattar beslut om hur de återstående isbrytarna ska ersättas, säger Dan Broström.
Isbrytaren som föreslås byggas bör kunna bryta en ränna som är minst 32 meter bred, jämfört med den nuvarande kapaciteten på 24 meter för Atle-klassens tre fartyg. Oden, som är den största svenska statsisbrytaren, kan bryta en 31 m bred ränna. Det behövs fler isbrytare som kan bryta breda rännor för att skapa en redundans längs Sveriges långa kust. Den främsta orsaken till den utökade kapaciteten är att större fartyg förväntas trafikera bland annat Luleå i framtiden. Projektet rekommenderar också att utreda vidare om eventuellt nybyggda isbrytare kan merutnyttjas av Försvarsmakten och Kustbevakningen.
Anskaffningskostnaden per nybyggd isbrytare bedöms hamna i intervallet 1100 – 1300 miljoner kronor.
- Förnyelsen av Sveriges isbrytarflotta är en stor infrastruktursatsning där olika finansieringsmöjligheter måste utredas noggrant, inklusive en eventuell delfinansiering från EU. Det är också viktigt att utreda möjligheten till alternativ användning, till exempel som forskningsfartyg, och därmed möjlig medfinansiering. Arbetet med att se hur omsättningen av isbrytare kan finansieras pågår, säger Dan Broström.
Fakta om statsisbrytarna
Atle (1974), Frej (1975) och Ymer (1977) ingår i Atleklassens isbrytare som är byggda för att assistera handelssjöfarten i alla förekommande isar i Östersjön och i Bottniska viken. Övriga statsisbrytare är Ale (specialbyggd för Vänern 1973) och Oden (specialbyggd för forskningsexpeditioner i polarmiljöer 1988).
Fakta om isbrytning i Sverige
Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör isbrytarna en viktig funktion för att Sveriges infrastruktur ska stå sig stark.
Sjöfartsverket ser till att alla svenska hamnar kan ha öppet året runt. Sjöfartsverket bryter is till havs och assisterar fartyg som har problem att komma fram.
Isbrytarna ger handelsfartygen assistans genom att övervaka, dirigera, leda och bogsera.
Isbrytarledningen är stationerad i Norrköping och är i tjänst dygnet runt under issäsongen.
