Fiskaren på Maakalla

Pasi Pääkönen och ett par andra karlar håller på och gör klar båten för att åka ut och vittja näten när Egil och jag kommer ner till fiskebryggan. Pasi nickar när vi hälsar. Han är en storvuxen man med skägg. 
- Får vi följa med ut? frågar jag.
- Om ni skyndar er. Vi ska just gå, svarar Pasi.

Ett par minuter senare kör vi ut ur hamnen. 
Medan Pasi styr ut mot den första fiskeplatsen berättar jag om vår resa med Måsen runt Bottenviken. 
- Det låter intressant, säger han. Ni får se mycket. 
Själv kör jag fram och tillbaka mellan Maakalla och Kalajoki varje dag som vädret tillåter.
Pasi styr båten fram till sina nät och börjar ta upp dem. Dagens fångst visar sig mest bestå av simpor, fula små monster fulla av taggar och besvärliga att ta ur näten. På varje låda sik blir det ungefär tre lådor simpor.

När vi kommer tillbaka efter fisketuren kastar Pasi simporna på stranden på andra sidan bryggan och går tillbaka och rensar siken. En skränande flock av fiskmåsar kastar sig över simporna. Vi följer Pasi och hans fiskarkamrat Leo Siipola till Pasis fiskarstuga. Pasi kokar kaffe och vi sätter oss och dricker i lä på en träbänk vid stugan. Pasi berättar att han inte är infödd Maakallabo. Han arbetar som lärare i skolan i Kalajoki men fisket tar minst lika stor del av hans tid som skolan. 
- Jag skriver dagbok varje dag, berättar han. Där antecknar jag temperatur och vind och vad vi har gjort på ön. Häromåret roade jag mej med att räkna efter. Jag hade varit här ute på Maakalla i ungefär 200 dygn det året.
- Hur kan du arbeta i skolan om du är så mycket här ute? frågar jag.
- Jag är på skolan mellan åtta och tre. När skoldagen är slut åker jag ut ut och fiskar, sover över i stugan och kör tillbaka till fastlandet med fisken vid femtiden på 
morgonen.
- Har du någon fru? frågar jag. 
- Ja.
- När träffar du henne?
- Hon brukar vara med här ute, men inte just i dag. Hon är också intresserad av fiske, och vi trivs här på Maakalla, både sommar och vinter. Maakalla är vår plats. Här finns alltid något att göra utom fisket. Hugga ved, reparera stugan, sköta om redskapen. På vårvintern jagar jag säl ute på isen. I morgon kommer min fru ut. 
Då ska vi plocka tranbär. Jag tror jag ska elda i bastun. Vill ni bada?
- Javisst, svarar både Egil och jag. Det blir skönt med en riktigt varm bastu efter timmarna på havet. När vi är genomvarma doppar vi oss i havet i fiskehamnen och springer in i värmen igen.
Klockan fem nästa morgon väcks vi av motorljudet från fiskebåten. Måsen gungar till och jag går ut på däck för att se vad som händer. Pasi har kört runt ön och stannat till i den östra hamnen där vi ligger. Han styr fiskebåten intill oss och kommer ut på däck med en vit plastpåse i handen.
- Här får ni lite mat när ni ska segla vidare, säger han och sträcker över påsen. Jag tar emot den och tackar. 
Påsen innehåller tre stora sikar. 
- Vi ses säkert en annan gång, säger Pasi och höjer handen i en hälsning. Så går han in i styrhytten och kör österut, in mot fastlandet och Kalajoki. Fiskebåten lämnar en svallvåg efter sig när den ökar farten.