Stora ytor och många assistanser - så har isbrytarna kört under vintern
När issäsongen går mot sitt slut kan Sjöfartsverket konstatera att den gångna isvintern, som trots allt klassas som normal, har inneburit hårt arbete för isbrytarna, som rört sig över nästan hela Bottenviken.
Samtliga fem statsisbrytare har jobbat för fullt sedan den första assistansen i december och Sjöfartsverket har periodvis fått förstärka med flera inhyrda resurser. I mars blev det dessutom klart att verket köper in en begagnad isbrytare för att förstärka kapaciteten inför kommande säsong.
Den tuffa vintern har också inneburit stora påfrestningar för Sjöfartsverkets ekonomi, där med överskriden driftbudget och större reparationskostnader för de välunderhållna men ålderstigna isbrytarna.
Antalet assistanser har hittills uppgått till 1 452, jämfört med 614 säsongen 2022/23. Fortfarande jobbar isbrytaren Ymer, även om läget är lugnt och säsongen börjar lida mot sitt slut.
— Den här säsongen har inneburit mer än dubbelt så mycket jobb för våra isbrytare, säger Niclas Härenstam, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket.
Tar hela Bottenviken i anspråk
När isen ligger tjock i Bottenviken, kan fartygen inte räkna med att kunna köra i farleden. Istället är det allt vatten med tillräckligt djup som utnyttjas för sjötransporter, vilket innebär att i princip hela Bottenviken har tagits i anspråk.
AIS-spåren efter isbrytarassistanserna visar tydligt isbrytarnas rörelser över stora delar av Bottenviken.
— Det finns inga på förhand givna vägar för isbrytarna att ta sig fram. De har fått röra sig i hela Bottenviken för att säkerställa varuförsörjningen till norra Sverige, säger Niclas Härenstam.
Nio av tio varor som kommer till Sverige går någon gång via sjön, och utan isbrytning hade hamnarna i norra Sverige riskerat att få stänga upp till 130 dagar om året. Närmare tio miljoner ton varor, vilket motsvarar ungefär en miljon lastbilar, fraktas varje vinter till och från hamnarna i Bottenviken.
